Dödad av vargarna

Jag minns när vi i ett jobbärende gjorde ett besök bakom kulisserna på Kolmården, jag var gravid med Elis i magen. Vi klappade giraffer, bar tigerbäbisar, pussade på delfiner och det var en fullständigt fulländad upplevelse hela alltihopa.

På väg in till vargarna tvekade jag. Instinken sade att stanna upp, vända om. Men det skulle inte vara någon fara. Inga snabba rörelser, inte möta någon blick. Ni vet hur det är. Säger någon åt dig att inte tänka på rosa apelsiner så är det precis det du gör. Snabbt mötte jag vargens ögon. Så omöjliga att tyda. Hjärtat tog ett skutt, jag klappade snabbt första bästa päls jag nådde och gick lättad ut från hägnet. Tänjde på de sista stegen för att snabbare nå grinden. Kunde fnittrig och lite skärrad pusta ut på den säkra sidan.

Idag dog en 30-åring på exakt samma plats. Dödad av djuren som hon säkert älskade. Jag undrar om hon hann känna rädsla, eller kanske förvåning över sveket från “gruppen”. Det är så tragiskt att läsa Aftonbladets rapportering från en djurpark som ska främja alla arters liv.

Mina tankar till de drabbade.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s