Hösten. Min favoritårstid får jag än en gång säga. Allting känns tydligare, jag är mer vaken när luften blir krispig och tillvaron färgas röd, gul och orange av temperaturens fallande skala. Snart kommer frosten och sedan den första snön. Jag väntar.
Aldrig är det så mysigt att promenera som på hösten. För att inte tala om cykelturen till kvartersbutiken.
Aldrig är doftljusen så uppskattade eller snittblommorna så uppfriskande.
Aldrig är fredagarna så välgörande.
Aldrig är TV:n så underhållande.
Aldrig är drömmarna så stora och målen så tydliga.
Aldrig är klädmodet så vackert.
Aldrig känns träningen så kravlös eller resplanerna så pirriga.
Aldrig är högtiderna så efterlängtade.
Aldrig är jobbet så självklart och nöjet så förnöjsamt.
Aldrig är familjens kramar så värmande eller soffhänget så avkopplande.
Aldrig är nuet så närvarande.
Härliga höst.
