Vaken om natten

Klockan är ett och huset är tyst. Mörkret kompakt när natten råder. Tassande steg från rummet intill väcker mitt vilande sinne. Mjuka varma pyttehänder söker direkt mina kinder när hon lagt sig ner bredvid.

Min mamma, säger hon pipigt med Kalle Anka-röst. Så snurrar hon en blond lock i sin panna och faller åter i sömn medan fingrarna trasslar. Tryggt och nära. Med söt andedräkt som skänker mig oändligt syre.

Min dotter är tre och ett halvt. Min son på väg mot åtta år. Så många vakna nätter det blivit. Så stark är min önskan att inte somna.

Det kommer en dag när de inte får plats. Eller om det är föräldrarna som inte ryms. Just nu vill hon vaggas till sömns, med ord och händer som kliar ryggen. Jag kan ligga här till gryningen. Att sova verkar så främmande när jag vakar i en vacker dröm.


God natt, min skatt. Bilden är från en annan dag och tid. Såklart.

Leave a comment