Nynäs Havsbad

En iskall upplevelse jag varmt rekommenderar är ett besök på Nynäs Havsbad vintertid.

Vi är just hemkomna från ett knappt dygn därute. Boendet och maten är bra, men bäst är spaets utomhusdel och champagnen som gör upplevelsen till ett gnistrande minne mitt i dagens regnstormar.


Trots att han är boxare var han klart skeptisk till morgonrocksfotot.

Hur mycket bättre

Det är lite sorgligt, sa jag till lillebrorsan, att 2012 går mot sitt slut. Året har varit kanske det bästa i mitt liv. Jag har umgåtts mer med gamla vänner, spenderat mycket tid med familjen. Rest och varit hemma. Stannat inne och gått ut. Offrat blod, svett och tårar för det egna företaget som går bra. Tränat mycket och vågat säga ja till det jag tror på, och nej till sånt (eller såna) som ger fel känsla i magen. Genuin lycka är inget man skriker (eller bloggar) ut, men oss emellan så är det exakt så jag känner.

Jag pratade lite längre än lillebror, som lyssnade färdigt och sedan svarade: Vad är det som säger att det inte skulle kunna bli ännu bättre 2013?

En inställning att vara rädd om. Ett syskonband att värdesätta. Som jag hoppas att de också kommer att göra.

Kaosartat

Men å vad mysigt att somna hela familjen i soffan ur skenet från den gnistrande julgranen och ljuden från små snusande barn.

Men å vad omysigt att plötsligt vakna drypande av svett med kvävande panikkänslor från årets mest verkliga mardröm.

Det var borttappade bröllopsklänningar, förlorade arbeten, bortglömda barn, bilolyckor, blod, icke-fungerande telefoner och kraschade relationer i en och samma drömjävel.

Jag vet inte vad min hjärna behöver bearbeta just nu. Men van vid jullugnet verkar den då rakt inte vara.

Fullständigt kaos alltså.

Precis som det ska va’

Julen inleddes med julfest på jobbet, barnfri middagsdejt med mannen och galen julklappsshopping med lunchstopp tillsammans med lillebror, i dagarna tre. Slitsamt och kul.

Sedan drog vi upp till Sundsvall och har nu njutit av tre dagars lugn, ro och god mat. För egen del har det inte blivit någon träning alls tack (!!?) vare en störig förkylning, men barnen fick följa med Thomas till äventyrsbad – och motion skaffade jag mig i den sanslöst roliga pulkabacken som förde tankarna till Ice Age. (Väl värt hostattackerna som följde båda dagarna.)

Nu är vi tillbaka i huset i huvudstaden. Med jättefina klappar, ännu fler ovärderliga minnen och glöggdoft som blandas med varma skratt i arkivet från julen 2012.

Tacksamhet, det var ordet!