Glad Påsk!

Påsken är min favorithögtid. Medan bloggen fortfarande lider av det föråldrade operativsystemet i min Iphone (och därför endast kan uppdateras från datorn för tillfället) har jag mest ätit, tränat och umgåtts med närmsta familjen.

Tradititonsenligt har jag också beskurit äppelträden färdigt.

Och gjort syntest för både glasögon och körkortstillstånd!

Jag är redo för våren. Men först ytterligare en dag av vila. Njut, käre du.

Snart tillbaka i ordinarie flow.

Teknikterror!

Jo, men är det någonting som gör mig galen så är det teknikstress. Jag h a t a r funktionsfailures på mobiler, datorer och annat med strömtillförsel.

Jag försöker uppdatera telefonen till nytt operativsystem. Ett tvådagarsprojekt som går bakåt istället för framåt.

Samtidigt försöker jag byta från gammal PC till ny Mac.

Och så har jag uppdaterat de appar som fortfarande lirar med gamla operativsystemet i telefonen… Vilket resulterade i att varken Instagram eller Blogpress går att öppna (förmodligen eftersom man måste ha ett operativsystem från åtminstone de tre senaste åren).

Jag blir tokig. Snart släger jag datorn genom fönstret och spolar ner telefonen i toaletten.

På riktigt.

Stress på ett annat sätt

Ja, först och främst så försöker jag uppdatera min Iphone till nya programvaran. Det går sådär. Bloggandet är ur funktion, alla appar går knackigt, buggar tar över mitt mobila liv.

Stress i lugnet!

Samtidigt däckar en kollega efter en annan i en försenad vinterkräksjuka. Vi är inte så många på kontoret, statistiken ser allt mer hotfull ut. Inget är så underhållande (jo men du fattar) som när magsjukan jagar i hasorna, man vet liksom aldrig vad som väntar.

I övrigt har helgen varit finfin. Nio veckor till bröllop. Tre kilo att träna bort. Eller kräkas.

En separation

Att skiljas är att dö en smula.

Ibland behöver man stänga en dörr för att kunna öppna en annan.

Vi håller som bäst på att lära känna varandra.

Jag föll för hens utseende.

Mer och mer intresserad för varje minut som går.

Jag tror vi får det bra ihop.

Inget krångel

Varför denna svettiga kamp för ökad omsättning, alla sena jobbnätter, budgetar att bråka med. Varför all denna intensitet, alla planer, delägarkollegor och vår dramatiska dynamik. Varför dessa tävlingar, projekt att dra till sin spets, varför välja motorvägen när det finns en lugnare gata vid sidan av. Varför driva ett företag när det finns så många andra att jobba på.

För att jag kan.

Varför springer du?

För att benen bär.

Varför söka kickarna?

För att livet möjliggör det just nu. Eller om det är vi som möjliggör livet.

Ut och lev!

Kritiskt tänkande

Hela Sverige skrattade igår. Åt Tommy. Åt Black. Åt idiotin.

Idag skrattar Tommy. (Och Marabou?). Åt lättvindigheten. Åt PR-succén. Åt genomslaget.

Om det är rätt att “luras” hej vilt i syfte att erhålla ytterligare spaltmeter i förtjänad media, det ska vi låta vara osagt.

Men fler borde tänka mer. Oftare. Saker är sällan som de ser ut att vara vid första anblicken.

Om jag köpte bluffen? Det är upp till var och en att fundera på 🙂