Gos, galej och GPS

Vicken helg det har varit. Hade hemmafest följt av utgång (Rose förstås) i fredags, vaknade på hotell med familjen i lördags morse. Shoppade i Täby Centrum, käkade skaldjur (igen) och kollade film igår. Idag har jag hängt med Lilian medan Elis har spelat cup, och nu jobbat lite medan killarna är i Tele2 Arena för fotboll från läktarplats. Startade söndagen med efterlängtad löpning (fick ställa in Lidingöloppet pga tight schema) och förutom att den uppdaterade gps:en visar en något kortare distans än den tidigare “milen”, så flöt det på riktigt fint.

En alltigenom alldeles perfekt liten helg det här.

20130929-190804.jpg

Huvudfoting

Ibland när jag tränar hemma (cykel etc) får ett eller båda barnen somna i soffan, så att jag har koll trots musik i öronen. Ligger de i sina sovrum är det alldeles för långt utom räckhåll, när jag räknar kilometer och ingenting hör.

Nu är inte det poängen med detta inlägg.

För kanske har det att göra med skräckfilmen jag såg igår, men är det inte lite väl barnförbjudet – det där med att en halshuggen iakttar de sovande små liven?

20130924-215250.jpg

Mina drömmar

Att drömma är att ge vardagslunken en extra dimension. Vilken lyx det är att kunna forma en fantasi, skapa en vision, och antingen låta det stanna där eller göra önskedrömmen till ett konkret mål så småningom.

Just nu drömmer jag om ett större hus vid vattnet. Och kanske en hund. Jag drömmer innerligt om att få flera barn, och att starta ytterligare minst ett företag. Jag drömmer om kapital tillräckligt för att bära mina nära framåt mot det lilla extra, att få dela med mig. Jag drömmer om att hjälpa till, kanske som volontär, hos människor som inte är lika lyckligt lottade som vårt lands befolkning. Jag drömmer om spännande resor på äventyr i Afrikas inland, och 100 dagar på en lyxkryssare som tar oss jorden runt. Och jag drömmer om sommarställen, vintersemestrar, och fortfarande ett författarskap.

Men mest av allt drömmer jag om det här. Livet, det ganska enkla men obeskrivligt rika. Jag drömmer om hälsa hos familj och vänner, jag önskar bara bevara det som ryms i min hand. Det är kärleken till nuet och lyckan som ligger i att vakna till en ny helt vanlig dag.

Nej, i mina vackraste drömmar bor inget kapital eller nya byggen. Här går solen istället upp över den röda stugan precis vid vattnet i Östtjärn, det doftar nybyggt kaffe som strax ska serveras till mjuka tekakor och morgontidningen förstås. Barnen springer barfota skrattande i det daggvåta gräset, medan en vuxen man håller armen om den kvinna han älskar och pussar henne på pannan lite lätt. Det småpratas och klirras med koppar och skedar. Dagen har bara börjat. Den ser kanske ut som igår och liknar det vi hoppas för imorgon, men den är alldeles speciell för att den existerar här och nu.

Jag är inte mer spännande än så.

Fast det är klart, den där avstickaren jorden runt, den hägrar vidare där framme i horisonten den också 😋

20130924-064856.jpg