Dagens NEJ

Åh, det har ju varit en så underbar helg. Men det är inte anledningen till detta inlägg, tacksåmycket.

Trots att jag för tillfället är spyless på den åsiktssvallvåg som infiltrerar och förpestar våra liv via sociala medier av olika slag just nu, kan jag inte tiga stilla om de tre irritationsmoment som fullständigt smutsar ner min världsbild den här kvällen. Varning, det blir inget inlindat lull nu.

Plats 3: Singelförälder åker på veckolång charter med tre barn och twittrar sedan flitigt om hur tråkigt alla kärnfamiljer ser ut att ha det, och hur de bara fokuserar på barnen istället för varandra. Sedan omfamnar samme person rätten till “egentid”.

A) Att ha en relation är inte likställt med att alltid leva i symbios! Om jag skulle bli tvungen att existera under förväntan att alltid pussa/dutta med/titta djupt in i ögonen på min make, då skulle vi inte vara gifta. Kärleken är inte prövande, inte krävande, inte enkel (hörde jag någon som sa…). Ibland måste man få vara någon som bara är “där”, utan att det blir en big deal. En minut eller en kvart, vem vet. Tänk hur många små korta utsnitt ur en dag som inte är representativa för relationen i stort, och tänk hur liten del av livet de utgör om resterande 95% är intima, nära, skrattande, glittrande. Särskilt kanske på överhettade, glasskladdande, barnskrikiga charterhotell. Döm inte någon annan innan du provat klackskon, eller hur visdomsordet nu lyder.

B) Egentid. Lika vidrigt ord som familjepussel. Rena bråddjupet i associationsgrad.

Plats 2: Alex Schulman skriver onyanserad krönika om att lämna småbarn på dagis, och därmed göra både vuxna och barn till olyckliga trasiga individer för all tid framöver. Och gör därmed halva Sveriges befolkning grubblande olyckliga för en lång tid framöver.

Snälla, ingen mer skuld nu. Alla är olika; barn, familjer, vuxna, förskolor… Gör vad som känns mest rätt eller minst fel, när inga exakta sanningar finns att hämta. Gör vad som funkar för familjen, i dess önskningar, övertygelser, mål, känslor och ambitioner. Följ hjärtat men kväv impulsen att föreläsa för hundratusentals kämpande familjer om vad som är bäst för DEM.

Vi hittar vår väg bäst vi kan. (Och personligen tror jag inte att tidig förskolestart är det som urskiljningslöst leder rätt fram till fördärvet.)

Plats 1, ohotad: Artikel efter artikel
belyser sannolikhetsgraden i ekvationen “kris i Syrien + utländsk inblandning = world war three”.

Ord överflödiga.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s