Det skulle vara så lätt

Det skulle vara så lätt att svara något annat, när jag berättar att inget tynger mig så som när något av våra barn mår dåligt, även om det bara gäller lite magont eller irriterande hosta. Det skulle vara så enkelt för honom att rycka på axlarna och säga att bah, det finns väl värre saker, gaska upp dig nu, låt dig inte besväras av sådant som går över så snabbt.

Istället säger han att det blir som en tyngd i huvudet eller kanske runt hjärtat. Inte så att den märks hela tiden, men att inget känns riktigt fritt och glatt förrän det onda gått över.

Kanske hade jag inte reflekterat över skillnaden i ord och bemötande, om inte jag eller snarare vi, visste hur det är att befinna sig på minerad mark i det som ska vara allt annat än fiendeland. Kanske hade jag inte lagt så mycket värde i innebörden, om inte den där skarpa vassa perioden för snart tio år sedan, fortfarande märkts som ett snitt av fysiskt minne i mitt medvetande.

Men jag minns. Och jag märker. Vet skillnaden mellan krig och fred. Mellan allians och terrorbalans. Jag vågar säga vad som helst, vågar tycka inifrån och ut. Våra händer håller fortfarande ihop.

Min hand känns så trygg i hans.

I nöd och lust tills döden eller livet skiljer oss åt. Eller så länge som faktiskt inget av dem rår på det vi har.

20141216-085831-32311329.jpg

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s