Ljuvliga lördag

Ååå vilket nöt jag var när jag var tio år, femton år, tjugo år och skrämdes av tanken på åren efter trettio.

Sitta hemma på helgerna, tänkte jag. Jobba nio till fem och aldrig känna spänningen, trodde jag. Ett inrutat liv med sällsynta glimtar av glitter och glamour, fruktade jag.

Slöseri med tid. Jag kunde omöjligt förstå det vuxna livets vackra vanlighet. En blombukett sätter färg på en hel dag. Ett inredningsprojekt piffar upp de gråaste tankar. Jag anade inte att allt med familjen och barnen som nav skulle få mer mening och större djup, och att alla till synes ytliga detaljer därför också skulle komma att engagera än mer.

Jag har slutat räkna ner åren, månaderna, veckorna till dess att jag är för gammal för ett dansgolv. Har lagt bort min deadline för korta kjolar eller långa tjejkvällar med drinkar och disco. Så länge hjärtat mitt slår ska det få vara med och bestämma. Så länge hjärnan fungerar tänker jag samla på år.

Jag kan vara alla åldrar som jag har upplevt. Och de jag inte känner till tänker jag fortsätta vara nyfiken på.

Vilket spån jag var som trodde att den bästa tiden var då.

20150207-130847-47327020.jpg

20150207-130846-47326611.jpg

20150207-130846-47326952.jpg

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s