Bidar tiden

Åh puh! De dagar (och nätter) jag jobbat mot brinnande deadlines i ett i ett i ett, har både energin och humöret konstant varit på topp.

Igår och idag har dock kalendern för första gången på länge möjliggjort en sund nedväxling i tempo – men se på fan att min geist då gjorde samma sak.

Jag är så utpumpad! Tillfälligt förstås (I hope), men icke desto mindre påtagligt. Det susar i skallen och känns som att ett stort strömavbrott slagit ut varenda cell och muskelfiber i kroppen. Graviditetsvecka 29 känns som 49 minst! Och inte ens en massiv överdos nätshopping kan väga upp för avsaknaden av träning, kläder i rätt storlek och kroppslig närhet utan badboll på magen.

Jag bejakar jobbigheten för att det är den enda metod jag känner till. Om styrka, lycka och glädje ska förbli äkta – måste dipparna också få finnas. Jag vet inte och vill inte veta något annat sätt.

Så nej, just nu är jag inte den bästa versionen av mig själv. Det finns en dimridå mellan själen och omgivningen, den susar och skaver irriterande mycket. Jag längtar tills den lättar.

Och så kom det ett paket på posten. En hemlig kartong med fem figurer från barndomens små dagliga äventyr. Från lillebror som är en stor inspiration. Och utan att han visste om det, en sällsynt vältajmad källa till skratt idag.

20150324-212331-77011825.jpg

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s