För evigt

Det är inte ofta jag försover mig. Kanske en gång vart tredje år ungefär. Idag hände det. Efter en natt av amningar lika frekventa som ett smärre morsealfabet och en okristligt tidig väckarklocka på grund av både matsäcksdag för ett av barnen och kickoff med mitt jobb, slog jag av ringsignalen halvt i sömnen.

Stort misstag.

Morgonen spenderades därför kutandes i 180 mellan våra olika små våningsplan med en kaffekopp i handen och komprimerade att-göra-listor i skallen.

Osorterat och superstressigt, för att sammanfatta det. Paraplyvagn och babybjörn och micrade pannkakor och en övermatad kräkbebis och finkläder och regnkläder och förmaningar och nagellacksborttagning och hejdåpussar och försvunna hårborstar och laptops och konferensprogram och blöt tvätt att hänga. Allt i en enda röra. För att inte sammanfatta det. 

Men då säger maken. Jag kan skjutsa dig till tunnelbanan baby. Och sedan. Om du glömmer något kan jag köra ut till konferensanläggningen med det ikväll.

Och jag tänker att de kan säga att människan inte är gjord för tvåsamhet eller att evig kärlek är lika omöjlig som att Leila Lindholm skulle sluta bygga sitt imperium i ljusa pastellfärger. 

Men jag älskar dig för alltid. Du är den bästa människan i den här världen att försova sig med. I evigheten och vidare.

  

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s