Tänka längre 

Och 30 år från nu när jag är äldre, lite mer grå och säkert svagare utanpå, då ska jag minnas de maratonlånga kvällarna när du aldrig ville somna.

Jag ska komma ihåg hur du bökade och vred dig runt i sängen. Hur du alltid gnydde missnöjt till en början men aldrig lät dig tröstas och hur gnället blev till övertrött gråt som knappast något rådde på. Hur du stark och bestämd kämpade mot sömnen, dina ögon så tunga men din skräck för att bli ensam tyngre ändå. Så du sprattlade i alla väderstreck, reste dig mot spjälorna, klöste och klagade i minuter som blev till timmar och längre bortom det.

Jag ska komma ihåg hur du utmanade oss, din pappa och mig. Hur dina syskon tassade fjäderlätt på tå för att inte störa. 

Men vet du. Jag ska också komma ihåg hur obetydlig jobbigheten tedde sig i jämförelse med att få ha dig nära. Hur mjuk din hud alltid kändes mot våra vuxna armar. Hur dina försök att bryta dig fri också roade oss, förenade oss. Hur du utmanade men svetsade samman. Hur du fick oss att le genom svullna, smala sömnutsvultna ögon, och skapade seismologiska kärleksvågor genom tomma trötta hjärnor.

Om 30 år från nu tittar jag tillbaka på den här tiden med samma glasögon som idag. Tjocka okrossbara glas som speglar den största sanningen av dem alla. Du kan testa mig på alla betänkliga sätt, genom olika åldrar och faser. Varje minut med dig har alltid ett eget värde för mig.

  

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s